Jag skulle ha träffat några av mina kompisar idag men så blev det inte. Vi skulle åka skridskor på kungsan men det blev ju lite för blåsigt så det strök vi och sen visade det sig att de hade bestämmt att träffas hemma hos en av dom när jag hade tänkt att dom kunde komma till oss. Det känns som om vi aldrig träffas, jag vill att vi ska göra saker men det ä alltid någon som inte kan. Någon är sjuk, eller så visade det sig att dom hade något att göra som dom glömmt. Jag är lite trött på det, jag älskar mina kompisar men snart är det deras tur att försöka fixa saker annars kommer vi inte träffas något mer och det är såklart att jag inte vill det. Det verkar inte heller som om de förstår att det blir jobbigt att nästan hela tiden få ett nej, you can only take so many. Vi har ju så roligt när vi träffas så kan vi inte ha så roligt oftare??