Va fin du är, säger han och ler. Jag ler lite blygt och mumlar tack tillbaka samtidigt som min hjärna tänker på massa annat och förstår inte riktigt vad han menar. På vägen hit kollade jag mig i fönster jag vet inte hur många gånger för att få håret att ligga som jag ville. Mitt smink vet jag inte hur det ser ut, det har säkert runnit på grund av snön. Han kommer närmare och jag ser på honom att han tänker kyssa mig. Du är verkligen jätte fin, men den här gången hinner jag inte säga något för han har dragit mig tätt intil honom och hans läppar trycker lätt på mina.